Undersökning: Renoveringsbidrag för föreningshus stärker den lokala livskraften effektivt
En färsk effektutvärdering visar att systemet med renoveringsbidrag för föreningshus har möjliggjort bevarandet av kulturarvet. Föreningshusen har en mångfacetterad betydelse i sina lokalsamhällen och därigenom en bredare samhällelig relevans.
I Finland finns omkring 2 500 föreningshus. De är en väsentlig del av vårt kulturarv och den lokala livskraften. En effektutvärdering genomförd av forskningsdirektör Petri Uusikylä vid Vasa universitet och byggnadsarvsexperten Mikko Härö visar att bidragen har spelat en viktig roll i att bevara byggnaderna och möjliggöra deras mångsidiga användning.
Stödsystemet konstaterades i undersökningen vara fungerande och effektivt.
”Ofta har även relativt små bidrag haft stor effekt, särskilt när renoveringarna varit rätt tajmade, väl riktade och kombinerats med rådgivning,” säger forskningsdirektör Petri Uusikylä.
Enligt studien stödjer bidragen inte enbart bevarandet av det byggda kulturarvet – de har även bredare samhälleliga effekter. Indirekt stärker de lokalsamhällen, främjar kulturverksamhet och skapar arbetstillfällen, särskilt för mindre aktörer inom byggbranschen.
Stödet främjar både det lokala samhället och nationella samt europeiska mål
Forskarna anser det vara intressant och ovanligt hur påverkan från stödsystemet sker på så många nivåer. Lokalt återspeglas det i enskilda hus och deras ägarföreningars verksamhet. Dessutom främjar det centrala nationella och europeiska mål, såsom ett starkt civilsamhälle, social sammanhållning, demokrati och trygghet.
Forskarna lyfter fram det intressanta och ovanliga i hur stödsystemet har effekt på flera nivåer. Lokalt syns det i enskilda hus och deras ägarföreningar. Nationellt stöder systemet genomförandet av alla centrala och aktuella riktlinjer. Slutligen knyts det till övergripande europeiska mål: ett starkt civilsamhälle, social sammanhållning, demokrati och trygghet.
Föreningshusen fungerar som centra i byar och stadsdelar – ofta är de de enda platserna där människor samlas och bygger sociala nätverk. De skapar förutsättningar för aktiv verksamhet och därmed för regional utveckling.
Stödsystemets betydelse har även fått internationellt erkännande då det förra året tilldelades Europeiska kulturarvspriset. I prismotiveringen framhölls särskilt det faktum att medborgarna själva bevarar det unika lokala kulturarvet. Även samarbetet mellan civilsamhället och den offentliga sektorn lyftes fram som en framgångsfaktor.
Renoveringsbidraget för föreningshus är ett behovsprövat bidrag som har beviljats sedan 1978. Finlands Hembygdsförbund har sedan 2004 ansvarat för utdelningen av bidraget på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. En särskild delegation för föreningshusfrågor koordinerar användningen och utvecklingen av stödet.
Renoveringsbidraget beviljas för byggnadsreparationer samt för åtgärder som förbättrar till exempel energieffektivitet och tillgänglighet.