Tio föreningshus utsedda till finalen för Hederspriset för bra renovering – rösta på din favorit
I den anrika tävlingen bedömer juryn hur väl man i samband med renoveringar har lyckats bevara byggnadens karakteristiska drag och förbättra användbarheten. I år anmäldes till tävlingen hela 33 hus, bland vilka expertrådet valde ut tio föreningshus till finalen. Publiken kan rösta på sin egen favorit fram till slutet av maj.
I föreningshusen som blivit uttagna till finalen har det gjorts många slags reparationer, stora och små. Synliga och stora projekt har varit fasad- och takrenoveringar samt upprustning av fönster. Inomhus har man förbättrat husens användbarhet och trivsamhet genom att skapa fler tillgängliga utrymmen, förnya kök och renovera väggar och tak. Inom energihushållningens och husteknikens område omfattar ingreppen solpaneler, luftvärmepumpar och tilläggsisolering.
I samtliga hus har talkoarbetet spelat en stor roll och till följd av renoveringarna har även husens användbarhet förbättrats. I bedömningen fästes uppmärksamhet vid objektets byggnadsarv, de material och metoder som använts vid renoveringen och på hur det nya anpassar sig till det gamla.
Finalisterna till hederspriset för bra renovering 2026 är:
1. Arbetarföreningshuset i Ahmoo (Högfors, Nyland)
2. Alhos hus (Borgå, Nyland)
3. Borgvik (Raseborg, Nyland)
4. Brankis (Borgå, Nyland)
5. Honkamaja (Esbo, Nyland)
6. Arbetarföreningshuset i Hunsala (Loppis, Egentliga Tavastland)
7. Lantmannaföreningens hus i Itä-Jämsä (Jämsä, Mellersta Finland)
8. Koskö Samlingshus (Korsholm, Österbotten)
9. Toukola (Loimaa, Egentliga Finland)
10. Ungdomsföreningshuset i Visuvesi (Ruovesi, Birkaland)
Hederspriset för bra renovering beviljas av Föreningshusdelegationen. I expertrådet ingår ordföranden för Föreningshusdelegationen Mikko Härö, arkitekten och universitetsläraren Iida Kalakoski från Tammerfors universitet och byggnadsforskaren Jari Heiskanen från Finlands Hembygdsförbund.
Omröstningen om publikens favorithus öppnas den 15 maj och pågår till slutet av maj på Hembygdsföreningens webbplats.
Föreningshusen är en viktig del av kulturarvet
Föreningshusen utgör ett värdefullt nationellt kulturarv och på många orter är de livsviktiga för den lokala hobby- och kulturverksamheten. Lokalföreningarna sköter underhållet och renoveringen av husen i huvudsak med talkokrafter och värnar om dem med kärlek. I Finland finns omkring 2 500 föreningshus på olika håll i landet.
I Föreningshusdelegationen är tolv centralförbund för föreningar som upprätthåller föreningshus samt undervisnings- och kulturministeriet, miljöministeriet, Museiverket och Kommunförbundet representerade.
Finalisterna 2026
1. Arbetarföreningshuset i Ahmoo, byggår 1890, Karkkilan Vasemmistoliitto ry, Högfors, Nyland
Arbetarföreningshuset i Ahmoo har en händelserik historia som föreningshus. Huset byggdes ursprungligen som ett bostadshus på 1880-talet. Ombyggnationen till arbetarföreningshus skedde år 1911. Under Lappoåren stängdes och beslagtogs huset som sedan såldes på auktion. Därefter användes huset av den socialdemokratiska arbetarföreningen och senare av småbrukarföreningen. Efter krigen överläts huset till FKP:s lokalavdelning i Ahmoo.
Bevarandet och användbarheten av byggnaden och dess konstruktioner tryggades på 2000-talet genom omfattande renoveringar där man rustade upp husets fasader, inomhusutrymmen och stomkonstruktioner. Husets yttre fick ett lyft genom en ny, rödmyllad lockläktsfasad, vattenrännor och målning av taket. Fönsterbågarna rustades upp och ventilationen i bottenbjälklaget förbättrades. Användbarheten har förbättrats med en ny trappa, en ramp och ett serveringskök som byggts i gårdskarlsbostaden. Arbeten har i avsevärd omfattning gjorts genom talkon där man visat hänsyn till och renoverat gamla material. Huset som tidigare var näst intill oanvändbart används nu aktivt för bland annat teaterverksamhet och familjefester, möten och övningar. På 2020-talet har man gjort små kompletteringar och underhållsarbeten, som fler mörkläggningsgardiner och fonddraperier i salen. Man har även gjort underhållsmålning av golven och väggarna i salen och restaurangen.
2. Alhos hus, byggår 1934, Nuorisoseura Alhon Nuoret ry, Borgå, Nyland
Alhos hus som byggdes i Borgå landskommun uppfördes ursprungligen år 1932 som en folkskola. Huset byggdes genom talkoarbete. Skolverksamheten upphörde år 1965, varefter huset som ägdes av staden användes av byborna. Ungdomsföreningen Alhon Nuoret köpte huset år 1980 och huset, där förfallet redan kommit igång, rustades upp för att användas som föreningshus. Huset har fram till idag renoverats och underhållits med talkokrafter av byns egna timmermän och snickare.
På 2020-talet har man förnyat och målat lockläktsfasaden och byggt en ny trappa vid huvudentrén och ett tak ovanpå köksingången. Energihushållningen har förbättrats med två luftvärmepumpar och tilläggsisolering. Huset används året om av föreningens egna medlemmar och andra som hyr huset.
3. Borgvik, byggår 1933, Södra Sjundeå ungdomsförening, Raseborg, Nyland
Huset Borgvik, beläget i ett landsbygdslandskap, byggdes åren 1932–1933 med talkokrafter som ungdomsföreningens hus. Under Porkala arrendetid användes huset som biograf.
På 2020-talet har husets användbarhet, trivsamhet och tillgänglighet förbättrats genom att bygga en ramp, en terrass med räcke och en trappa. Inomhus har man målat ytor och rustat upp golv och belysning samt renoverat köket och toalettutrymmena. De nya regnvattenrännorna bidrar till bevarandet av konstruktionerna. Huset används aktivt både av föreningen själv och genom uthyrning för bland annat evenemang, teater, konserter och fester.
4. Brankis, byggår 1890, Borgå Frivilliga Brandkår, Borgå, Nyland
Borgå Frivilliga Brandkårs hus färdigställdes år 1890 och utgör en viktig del av gamla stan i Borgå. Bottenvåningen var avsedd för FBK:s operativa användning, alltså för förvaring och underhåll av släckningsutrustningen. Utrymmena på huvudvåningen används för stödfunktioner och här fanns även rymliga mötes- och festlokaler som var viktiga och behövliga för staden.
På 2020-talet förnyades byggnadens yttertak och målades fasaderna. Yttertaket gjordes som ett traditionellt galvaniserat och maskinfalsat plåttak med fotrännor. Fasaderna målades senast år 2011, varvid man också gjorde en undersökning av tidigare färglager. I underhållsmålningen på 2020-talet användes samma kulörer som vid fasadmålningen år 2011. Huset används aktivt: utöver FBK:s egen släckningsverksamhet och övriga verksamhet hyrs det också ut för fester och möten.
5. Honkamaja, byggår 1936, Noux förening rf, Esbo, Nyland
Noux förening grundades som ungdomsförening år 1929. År 1932 donerade en närbelägen herrgård en tomt till föreningen där man år 1936 byggde det nuvarande föreningshuset Honkamaja. Arbetet gjordes på talko och virket fick man från närliggande gårdar och från röjningarna som gjordes i samband med att Åbovägens vägsträckning drogs om. Husets yttre, den imponerande gavelverandan med pelare och valmtak, de åtta- och tiorutiga fönstren med enkla foderlister och dörrbladen med liggande speglar inomhus knyter huset till den sparsmakade klassicismen som var den rådande stilriktningen under denna tid. Efter kriget användes huset i fem år som folkskola.
I loppet av åren har den omgivande landsbygden runt huset omvandlats till modern bebyggelse i Esbo och ett trafikområde som betjänar huvudstadsregionen. Huset används aktivt både under veckorna och på veckosluten, då det hyrs ut för fester. Huset har omhändertagits utifrån långsiktig planering och en projektplan. På 2000-talet har man strävat efter att återställa den ursprungliga interiören, bland annat har man återställt scenen i salen, som en gång i tiden rivits.
På 2020-talet har man förnyat köket och entréhallen samt rustat upp fönstren och den gamla ytterdörren. Beaktandet av byggnadsarvet och renoveringarna som förbättrat trivsamheten och användbarheten har bidragit till ökad användning av huset.
6. Arbetarföreningshuset i Hunsala, byggår 1912, Hunsalan työväenyhdistys Kajastus ry, Loppis, Egentliga Tavastland
Arbetarföreningshuset i Hunsala färdigställdes år 1912 intill den smalspåriga järnvägen Högfors-Hyvinge som herrgården och fabriken låtit bygga, nära Hunsala tåghållplats. Kommunens sista arbetarföreningshus som fortfarande används för sitt ursprungliga ändamål återupplivades på 2020-talet. Byggnadsarvet och husets särdrag har omhändertagits genom att rusta upp fönstren i enlighet med Museiverkets restaureringskartotek med traditionella metoder, material och målarfärger. Medel till projektet skaffades genom att hålla ett traditionellt kvällssamkväm för projektet. Användbarheten har förbättrats genom att skaffa en luftvärmepump, ett minireningsverk, en spis och ett kylskåp. I arbetarföreningshuset har man velat bevara och behålla husets ursprungliga och anspråkslösa karaktär och här finns varken inomhustoalett eller rinnande vatten. Originaldetaljerna inomhus, såsom innerdörrarna, golven, listerna, publikbänkarna och scenkulisserna, är kvar. Huset används på sommaren och här har man ordnat kvällssamkväm och visat filmer och huset hyrs också ut för fester och evenemang.
7. Lantmännaföreningens hus i Itä-Jämsä, byggår 1951, Itä-Jämsän maamiesseura ry, Jämsä, Mellersta Finland
Lantmannaföreningens hus i Itä-Jämsä byggdes år 1951 som föreningshus. Som stomme användes en gammal timmerstomme. Huset har byggts ut på 1990-talet. På 2020-talet har man renoverat och målat fasaden. Användbarheten har förbättrats genom helrenovering och utbyggnad av köket och renovering av golven. Energihushållningen har förbättrats med tilläggsisolering, installation av nya element i värmesystemet och luftvärmepumpar. Genomförandet har följt renoveringsstigen på ett bra sätt: först har man gjort en konditionsbedömning och därefter har man tagit fram projektplaner, vilka sammanställts av en byggmästare och en konservator. I renoveringarna har husets gamla delar bevarat genom att rusta upp och komplettera dem, varvid hänsyn tagits till originaldetaljerna från 1950-talet och nya byggnadslager. Vissa byggnadsdelar från huset har återvunnits i ett annat objekt. Arbetena har gjorts med traditionella material och målarfärger. Byggnadens renoveringshistoria är välkänd och en betydande del av arbetena har gjorts genom talkon. Huset används av föreningen och hyrs ut. Tack vare förbättringarna på användbarheten och omhändertagandet av interiören har husets användning ökat.
8. Koskö Samlingshus, byggår 1952, Koskö hembygdsförening, Korsholm, Österbotten
Föreningshuset i den lilla byn Koskö stod färdigt 1952. Husets tak, fasader och fönster renoverades åren 2024–2025. Ungefär hälften av fasadens lockläktspanel förnyades, man renoverade fönstren och husets försågs med ett nytt maskinfalsat tak varvid även skorstenarna murades på nytt. Husets energihushållning förbättrades med solpaneler och en luftvärmepump. Vid sidan av de arbeten som utfördes av yrkesmän spelade också talkoarbetet en stor roll. Föreningshuset är nu byns hjärta. Huset används aktivt för kursverksamhet, fester och kulturevenemang. Bygemenskapen och talkoandan i föreningen är starka och har möjliggjort såväl byggandet av huset på 1950-talet, utbyggnaden på 1980-talet och renoveringarna på 2020-talet.
9. Toukola, byggår 1923, Loimaan nuorisoseura ry, Loimaa, Egentliga Finland
Timmerstockarna i huset Toukola som ligger i ett öppet odlingslandskap vid ån Loimijoki kommer ursprungligen från ett statartorp som tillhört Hurris hus. Stockarna flyttades till den nuvarande platsen år 1923 och byggdes om till ett föreningshus. I början av 2000-talet hade husets användning minskat och huset var i dåligt skick. Åren därpå inleddes en omfattande totalrenovering av huset som i huvudsak gjordes med talkokrafter. I arbetet beaktades husets särdrag och togs hänsyn till gamla och traditionella material och byggnadsdelar. På 2020-talet har man uppdaterat hustekniken och förbättrat användbarheten genom att installera en luftvärmepump, ett avloppssystem och en ny toalettstol. Dessutom har man rustat upp gårdsområdet och byggt en separat terrass i anslutning till uthusbyggnaden. Tack vare den omfattande renoveringen kan ungdomsföreningen och byföreningen använda huset för många slags ändamål. Huset hyrs också ut för fester av olika slag.
10. Ungdomsföreninghus i Visuvesi, byggår 1921, Visuveden Nuorisoseura ry, Ruovesi, Birkaland
Föreningshuset som ligger i tätorten i byn Visuvesi, intill den gamla huvudvägen, stod färdigt år 1921. Byggandens öppna veranda byggdes ut och om till en sluten veranda på 1980-talet och i de nya utrymmena byggdes en entréhall och toaletter. På 2020-talet förnyades husets värmesystem genom att ansluta huset till fjärrvärme. Samtidigt byggde man en handikapptoalett och en ramp i anslutning till ingången. Yttertaket kontrollerades och renoverades. Planmässigheten, talkoarbeten samt förbättringarna och upprustningarna av hustekniken, tillgängligheten och konstruktionerna har bidragit till att husets användning blivit tydligt mångsidigare och ökat, inte enbart som ett hus för ungdomsföreningen, utan för hela byn.
Rösta på ditt favorithus här.
Mer information:
Hederspris för bra renovering: https://kotiseutuliitto.fi/foreningshus/hederspris-bra-renovering/
Byggnadsforskare Jari Heiskanen, Suomen Kotiseutuliitto, jari.heiskanen@kotiseutuliitto.fi, tfn 045 162 8440