Hederspris för bra renovering till Hunsalan työväentalo

Tiedote
Hederspris för bra renovering tilldelades Hunsalan työväenyhdistys Kajastus för renoveringen av Hunsalan työväentalo. Bild: Marika Tudeer.

Suomeksi

Hederspriset för bra renovering har tilldelats Hunsalan työväentalo i Loppis. Detta över ett hundra år gamla evenemangshuset i Loppis är en omsorgsfullt renoverad somrig kulturoas. Hedersomnämnande tilldelades dessutom Ahmoon työväentalo i Högfors, Itä-Jämsän maamiesseurantalo i Jämsä, Honkamaja i Esbo och Koskö Samlingshus i Korsholm. Segern i publikomröstningen gick till Koskö Samlingshus. Priset för bra renovering är en utmärkelse som delas ut till ett föreningshus som har renoverats med respekt för det gamla och vars användbarhet har förbättrats genom renoveringarna.

Hederspriset för bra renovering av föreningshus, som delas ut vartannat år, har tilldelats Hunsalan työväentalo i Loppis.

Priset överraskade föreningshusets aktiva.

”Vi tänkte att ett större objekt nog ändå kommer att väljas. Vi är så små och avsides belägna och verkar med små pengar”, berättar ordförande Olli Ikonen och styrelsens informationsansvariga Marika Tudeer.

Juryn betonar dock att storleken inte är avgörande. Bra renovering består av att vårda byggnadernas kulturhistoriska särdrag samt att upprätthålla och förbättra deras tekniska skick och användbarhet.

”Hunsalan työväentalo är ett omsorgsfullt renoverat och upplivat föreningshus, som har vårdats med hjälp av expertkunskap. Utformningen av det småskaliga arbetarhuset, som är typiskt för sitt slag och värdefullt som sådant”, är intakt och traditionellt. Man har gjort rätt saker i huset med naturliga material, berömmer juryns ordförande Mikko Härö.

I juryn ingick förutom Härö arkitekten och universitetslektorn Iida Kalakoski från Tammerfors universitet samt byggnadsforskaren Jari Heiskanen från Finlands Hembygdsförbund.

Segern i publikomröstningen gick till Koskö Samlingshus

Som en klar segrare i publikomröstningen framträdde Koskö Samlingshus i Korsholm. Det fick 33 procent av alla röster i publikomröstningen. Koskö Samlingshus fick också ett hedersomnämnande av juryn.

Hedersomnämnande tilldelades dessutom Ahmoon työväentalo i Högfors, Itä-Jämsän maamiesseurantalo i Jämsä och Honkamaja i Esbo.

Priset för bra renovering är en utmärkelse som delas ut av Finlands Hembygdsförbund och Föreningshusdelegationen till ett föreningshus som har renoverats med respekt för det gamla och vars användbarhet har förbättrats genom renoveringarna.

I ett bra renoverat föreningshus har reparationerna utförts med reparationsmetoder och material som passar den gamla byggnaden. Även funktionella förbättringar, såsom tillgänglighet och eventuella utbyggnader, har planerats så att de passar in i den gamla byggnaden.

I år söktes priset av 33 föreningshus från sammanlagt 12 landskap.

Föreningshusen är en viktig del av det finländska kulturarvet

Föreningshusen utgör ett värdefullt nationellt kulturarv och på många orter är de livsviktiga för den lokala hobby- och kulturverksamheten. De är också mycket betydelsefulla för den lokala säkerheten och beredskapen.

I Finland finns omkring 2 500 föreningshus på olika håll i landet. Lokalföreningarna sköter underhållet och reparationerna till övervägande del genom talkoarbete, och vårdar byggnaden med kärlek.

Hederspris för bra renovering 2026
Arbetarföreningshuset i Hunsala, Loppis
Arbetarföreningshuset i Hunsala färdigställdes år 1912 intill den smalspåriga järnvägen Högfors-Hyvinge som herrgården och fabriken låtit bygga, nära Hunsala tåghållplats. Kommunens sista arbetarföreningshus som fortfarande används för sitt ursprungliga ändamål återupplivades på 2020-talet. Byggnadsarvet och husets särdrag har omhändertagits genom att rusta upp fönstren i enlighet med Museiverkets restaureringskartotek med traditionella metoder, material och målarfärger.

Medel till projektet skaffades genom att hålla ett traditionellt kvällssamkväm för projektet. Användbarheten har förbättrats genom att skaffa en luftvärmepump, ett minireningsverk, en spis och ett kylskåp.

I arbetarföreningshuset har man velat bevara och behålla husets ursprungliga och anspråkslösa karaktär och här finns varken inomhustoalett eller rinnande vatten. Originaldetaljerna inomhus, såsom innerdörrarna, golven, listerna, publikbänkarna och scenkulisserna, är kvar. Huset används på sommaren och här har man ordnat kvällssamkväm och visat filmer och huset hyrs också ut för fester och evenemang.

Kontaktperson: Marika Tudeer, puh. 044 552 2555, marika.tudeer@gmail.com, Hunsalan työväenyhdistys Kajastus

Vinnare av publikomröstningen och hedersomnämnande 2026
Koskö Samlingshus, Korsholm
Föreningshuset i den lilla byn Koskö stod färdigt 1952. Husets tak, fasader och fönster renoverades åren 2024–2025. Ungefär hälften av fasadens lockläktspanel förnyades, man renoverade fönstren och husets försågs med ett nytt maskinfalsat tak varvid även skorstenarna murades på nytt. Husets energihushållning förbättrades med solpaneler och en luftvärmepump. Vid sidan av de arbeten som utfördes av yrkesmän spelade också talkoarbetet en stor roll.

Föreningshuset är nu byns hjärta. Huset används aktivt för kursverksamhet, fester och kulturevenemang. Bygemenskapen och talkoandan i föreningen är starka och har möjliggjort såväl byggandet av huset på 1950-talet, utbyggnaden på 1980-talet och renoveringarna på 2020-talet.

Kontaktperson: Alf Burman, puh. 050 565 9916, alf.burman@netikka.fi, Koskö hembygdsförening

Hedersomnämnande 2026
Arbetarföreningshuset i Ahmoo, Högfors
Arbetarföreningshuset i Ahmoo har en händelserik historia som föreningshus. Huset byggdes ursprungligen som ett bostadshus på 1880-talet. Ombyggnationen till arbetarföreningshus skedde år 1911. Under Lappoåren stängdes och beslagtogs huset som sedan såldes på auktion. Därefter användes huset av den socialdemokratiska arbetarföreningen och senare av småbrukarföreningen. Efter krigen överläts huset till FKP:s lokalavdelning i Ahmoo.

Bevarandet och användbarheten av byggnaden och dess konstruktioner tryggades på 2000-talet genom omfattande renoveringar där man rustade upp husets fasader, inomhusutrymmen och stomkonstruktioner. Husets yttre fick ett lyft genom en ny, rödmyllad lockläktsfasad, vattenrännor och målning av taket. Fönsterbågarna rustades upp och ventilationen i bottenbjälklaget förbättrades. Användbarheten har förbättrats med en ny trappa, en ramp och ett serveringskök som byggts i gårdskarlsbostaden.

Arbeten har i avsevärd omfattning gjorts genom talkon där man visat hänsyn till och renoverat gamla material. Huset som tidigare var näst intill oanvändbart används nu aktivt för bland annat teaterverksamhet och familjefester, möten och övningar. På 2020-talet har man gjort små kompletteringar och underhållsarbeten, som fler mörkläggningsgardiner och fonddraperier i salen. Man har även gjort underhållsmålning av golven och väggarna i salen och restaurangen.

Kontaktperson: Erkki Ollakka, puh. 050 332 3340, erkki.ollakka@kolumbus.fi, Karkkilan Vasemmistoliitto

Hedersomnämnande 2026
Honkamaja, Esbo
Noux förening grundades som ungdomsförening år 1929. År 1932 donerade en närbelägen herrgård en tomt till föreningen där man år 1936 byggde det nuvarande föreningshuset Honkamaja. Arbetet gjordes på talko och virket fick man från närliggande gårdar och från röjningarna som gjordes i samband med att Åbovägens vägsträckning drogs om. Husets yttre, den imponerande gavelverandan med pelare och valmtak, de åtta- och tiorutiga fönstren med enkla foderlister och dörrbladen med liggande speglar inomhus knyter huset till den sparsmakade klassicismen som var den rådande stilriktningen under denna tid. Efter kriget användes huset i fem år som folkskola.

I loppet av åren har den omgivande landsbygden runt huset omvandlats till modern bebyggelse i Esbo och ett trafikområde som betjänar huvudstadsregionen. Huset används aktivt både under veckorna och på veckosluten, då det hyrs ut för fester. Huset har omhändertagits utifrån långsiktig planering och en projektplan. På 2000-talet har man strävat efter att återställa den ursprungliga interiören, bland annat har man återställt scenen i salen, som en gång i tiden rivits.

På 2020-talet har man förnyat köket och entréhallen samt rustat upp fönstren och den gamla ytterdörren. Beaktandet av byggnadsarvet och renoveringarna som förbättrat trivsamheten och användbarheten har bidragit till ökad användning av huset.

Kontaktperson: Hannele Kerola, puh. 040 828 9901, hannelekerola@gmail.com, Noux föreningen

Hedersomnämnande 2026
Lantmännaföreningens hus i Itä-Jämsä, Jämsä
Lantmannaföreningens hus i Itä-Jämsä byggdes år 1951 som föreningshus. Som stomme användes en gammal timmerstomme. Huset har byggts ut på 1990-talet. På 2020-talet har man renoverat och målat fasaden. Användbarheten har förbättrats genom helrenovering och utbyggnad av köket och renovering av golven. Energihushållningen har förbättrats med tilläggsisolering, installation av nya element i värmesystemet och luftvärmepumpar.

Genomförandet har följt renoveringsstigen på ett bra sätt: först har man gjort en konditionsbedömning och därefter har man tagit fram projektplaner, vilka sammanställts av en byggmästare och en konservator. I renoveringarna har husets gamla delar bevarat genom att rusta upp och komplettera dem, varvid hänsyn tagits till originaldetaljerna från 1950-talet och nya byggnadslager.

Vissa byggnadsdelar från huset har återvunnits i ett annat objekt. Arbetena har gjorts med traditionella material och målarfärger. Byggnadens renoveringshistoria är välkänd och en betydande del av arbetena har gjorts genom talkon. Huset används av föreningen och hyrs ut. Tack vare förbättringarna på användbarheten och omhändertagandet av interiören har husets användning ökat.

Kontaktperson: Anna Patajoki, puh. 050 370 3005, anna.patajoki@hotmail.com, Itä-Jämsän maamiesseura

 

Mer information av Hederspris för bra renovering:
Byggnadsforskare Jari Heiskanen, jari.heiskanen@kotiseutuliitto.fi, tfn 045 162 8440.

Bilder i Flickr