Europeiska kulturarvspriset till Finland och systemet för renoveringsbidrag för föreningshus

30.5.2024 Tiedote
Kulturföreningen Walos verksamhet i Letala. Foto: Miikka Lappalainen.

Det finländska systemet för renoveringsbidrag för föreningshus har fått Europeiska kulturarvspriset (European Heritage Awards/Europa Nostra Awards).

Prisutdelaren värdesätter i synnerhet hur i Finland medborgarna själva upprätthåller lokalsamhällenas unika kulturarv.

”Bidragsprogrammet lyfter fram den stora betydelse som kulturarvet har i samhällena. Genom att koncentrera sig på det lokala kulturarvet bidrar detta till att skapa en stark lokal känsla och stödjer det kollektiva välbefinnandet för de människor för vilka dessa byggnader är en central del av det gemenskapliga livet”, konstaterar prisjuryn i sin motivering.

Prisjuryn anser att medborgarsamhällets och den offentliga sektorns framgångsrika samarbete är förtjänstfullt.

Pihlajakoski ungdomsföreningshus. Foto: Johanna Hakala.

”Den starka ömsesidiga växelverkan och det kontinuerliga åtagandet från lokalsamhällenas och myndigheternas sida är verkligen imponerande, likaså omfattningen, både mätt med antalet renoveringsprojekt och tidsmässigt,” motiverar juryn.

Renoveringsbidraget för föreningshus är ett statligt understöd som Finlands Hembygdsförbund delar ut på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet.

”Priset är ett betydande erkännande till Finlands Hembygdsförbund för det långsiktiga arbete det gjort för den byggda kulturmiljön tillsammans med det lokala samhället”,  gläder sig forsknings- och kulturminister Sari Multala.

”Finlands Hembygdsförbund fick år 2004 av forsknings- och kulturministeriet i uppgift att dela ut renoveringsbidrag och ge reparationsråd gällande föreningshus. Med hjälp av renoveringsbidraget vill vi bibehålla det kulturhistoriskt värdefulla byggnadsarvet av vårt lands cirka 2500 föreningshus”, fortsätter Multala.

Europeiska unionens och Europa Nostras gemensamma pris finansieras från programmet Kreativa Europa. EU:s kulturarvspris tilldelas i år 26 objekt i 18 olika länder, i fem olika priskategorier.

Prisutdelningen sker under festliga former på Europa Nostras summit i Bukarest, Rumänien, den 7 oktober. I Finland belönades också ett internationellt samarbetsprojekt för delning av digitaliserat tidningsmaterial, i vilket Nationalbiblioteket vid Helsingfors universitet medverkat.

Långsiktigt arbete för husen och samhällena

tanssit-seurantalolla
Danserna i föreningshuset Soihtula i Oulais. Foto: Tuomas Uusheimo.

Staten har delat ut renoveringsbidrag för föreningshus sedan 1978. Finlands hembygdsförbund fick 1984 i uppdrag att sköta renoveringsrådgivningen i anslutning till bidraget. Sedan 2004 har Hembygdsförbundet också svarat för utdelning av bidraget och utredningsarbetet.

Föreningshusdelegationen är expertorgan för och samordnare av renoveringsbidraget. I delegationen är tolv centralförbund för föreningar som upprätthåller föreningshus, undervisnings- och kulturministeriet, miljöministeriet, Museiverket och Kommunförbundet representerade.

”Vi kan inte nog berömma föreningarnas och organisationernas åtagande i värnandet om sina hus och via dem möjliggörandet av den lokala kulturen och många typer av aktiv verksamhet. I föreningshusen är vi i kärnan av vårt medborgarsamhälle”, säger Mikko Härö, ordförande för Föreningshusdelegationen.
Under prisutdelningen i oktober tillkännages även vinnaren av publikpriset på 10 000 euro. Vem som helst som har en e-postadress kan delta i omröstningen till publikpriset.

Mikko Härö vill uppmuntra de finländska föreningshusanvändarna att rösta.

”Jag anser att vi har utmärkta möjligheter att vinna publikpriset. Tiotusentals, om inte hundratusentals, människor tar del av föreningshusverksamheten. Via olika familjetillställningar, såsom bröllop, har nästan alla finländare en koppling till husen. I den här tävlingen är det också tillåtet att rösta på ett projekt i det egna landet”, nämner Mikko Härö, som intygar att eventuell prispengar kommer att gå direkt till föreningshusverksamheten.

Rösta här: vote.europanostra.org

En oersättlig del av det finländska byggnads- och kulturarvet

Hieno mansardikattoinen seurantalo, jossa on kauniit puuleikkaukset ikkunoiden ympärillä. Solbacken, Tuusula.
Klemetskog ungdomsförenings hus Solbacken i Tusby. Foto: Tuomas Uusheimo.

I Finland finns omkring 2 500 föreningshus. De är en kulturellt, samhälleligt, arkitektoniskt och historiskt oersättlig del av det finländska byggnads- och kulturarvet. De äldsta härstammar från 1800-talet. Föreningshus har byggts, vårdats och använts i nästan 150 år sida vid sida med utvecklingen av det moderna medborgarsamhället.

Föreningshusen är ett nav i sina samhällen och öppna för alla. I dem idkas hobbyer och ordnas sammankomster och fester. I föreningshusen idkar tiotusentals barn, unga och vuxna hobbyer varje vecka. Husen upprätthålls till stor del genom frivilliga krafter och vårdas med kärlek.

Ungefär hälften av föreningshusen ligger i glesbygden där det inte finns några andra lokaler som lämpar sig för öppen medborgarverksamhet. Också den offentliga sektorn använder byggnaderna för olika verksamheter, exempelvis som vallokaler. Husen hyrs också ut för familjefester. I många kommuner har föreningshusen ansetts vara så viktiga för kommunborna att de har befriats från fastighetsskatten.